Engelska kanalen

När Nosabysjön skulle invallas var man tvungen att avleda vattnet från Råbelövsån (som kommer från Röbelövssjön). Om man inte hade avlett detta vatten skulle man ha behövt pumpa upp det också från det invallade området helt i onödan.

Lösningen blev istället att lägga en kanal (Råbelövskanalen, äv. kallad Engelska kanalen) i kanten på det invallade området, som fick ansluta till de gamla vallgravarna nära centrum. Sådana avledningskanaler torde finnas i de allra flesta invallade områden för att slippa onödig pumpning.

Vattennivån i kanalsystemet hålls på +0.8 m. Ökar nivån i Helge å till mer än +0.8 m stängs luckan vid Södra dämmet för att Kristianstad inte ska översvämmas bakifrån. Södra dämmet finns alltså till för att kunna kontrollera nivån i kanalsystemet (Råbelövskanalen + resterande vallgravar).


Schematisk karta över Kristianstad och kanalsystemet. Järnvägen markerad med svart linje.

Vi börjar just vid Södra dämmet där kanalen möter Helge å:

Helge å till vänster och kanalen till höger. Notera nivåskillnaden.

Vid högvatten i Helge å (>+0.8 m) måste alltså vattnet från kanalen aktivt pumpas ut i Helge å:


Utpumpning pågår! Här synns också dammluckan tydligt.

Strax öster om centrum fortsätter kanalen.


Kanalen bakom gamla Resecentrum.



Här passerar kanalen precis bakom Domus-huset.


Kanalen i centrum.


Norr om Domushuset är kanalen påtagligt bred.

Lite längre upp, alltså nordost om centrum, delas kanalen från de gamla vallgravarna:


Kanalen till vänster och vallgraven till höger. Domushuset långt i bakgrunden.


Kanalen närmast. Vallgrav bakom träsket (bron).


Strax norrom har kommunen satt rikligt med påskliljelökar (
Narcissus pseudonarcissus)


Många hus längs kanalen östra delar ligger väldigt lågt. Dessa hus grund
ligger helt klart under kanalens nivå.


Dessa hus ligger lite högre, men har även de ett bra läge nära kanalen.

När det gäller växter kan (hår)slinga (Myriophyllum) och smålånke(Callitriche palustris) noteras:


Myriophyllum sp.


Smålånke bildar buskliknande strukturer.

När det gäller djurliv nämner vi förstås gräsanden (Anas platyrhynchos):
Gräsand mitt bland smålånken.

Fortsätter vi österut kommer vi till ett utpräglat villaområde. Längs kanalen går en omtyckt gc-väg.


Längre österut finns många villor i närheten av kanalen.


Längre österut omges kanalen på södra sidan av synnerligen låglänt
bebyggelse. Här gäller det verkligen att vallarna håller tätt annars översvämmas
hela östra Kristianstad. Kyrkan är Nosaby kyrka.

När kanalen möter järnvägen övergår kanalen i den naturliga Råbelövsån. I järnvägskorsningen några hundra meter österut skedde en av Sveriges svåraste järnvägsolyckor i modern tid. 2004 krockade ett Kustpilentåg med en lastbil, varpå lokföraren och konduktören omkom. Många av de resande var studenter som reste på månadskort.


Att kanalen övergått i Råbelövsån synns på den naturliga alluviala lövskogen med framförallt klibbal (Alnus glutinosa).

En mycket stor del av näringen i ekosystemet Råbelövsån-Råbelövskanalen kommer från nerfallna löv från alarna och andra träd. Dessa bryts sedan ned av grovditritusätare (t.ex. harkrankslarver Tipulidae), och rester därifrån blir sedan mat åt vad ekologerna betecknar finfördelare och filtrerare (t.ex simdagssländer Siphlonuridae). Dessa sistnämnda finns generellt framförallt nedströms.

Anledningen till att kanalen populärt kallas "Engelska kanalen" är att uttömningen av Nosabysjön drevs av engelsmannen Milner på 1800-talet. Anläggandet av kanalen var en nödvändig del i det arbetet såsom beskrevs i början.

I nästa avsnitt närstuderas dikessystemet med dräneringsdiken och dräneringskanaler. Dessa ligger på -3.3 meter alltså cirka 4 meter lägre än de +0.8 meter som kanalsystemet har.









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0