sekristianstad

Vattenriket, som numera är ett inregistrerat varumärke, utgör de delar av Helge ås avrinningsområde som ligger inom Kristianstads kommun. Men vattenriket utgör mer en så. I detta inlägg fokuseras på de delar som utgör kärnområdet och som också ligger centralt beläget i själva Kristianstad - för vilken annan stad har väl ett träsk mitt i centrum?

Vattenrikets kärnområde utgörs av områdena kring Helge å omedelbart väster om centrala Kristianstad.


Vattenrikets kärnområde - ett våtmarksområde med åfåror



Närheten till stadens absoluta centrum är slående.


Biologiskt är Vattenriket ett högintressant område för både botaniker och zoologer.

I vattenrikets kärnområde finns t.ex. den annars mycket sällsynta korgblommiga växten Senecio paludosus - gullstånds på svenska.


Gullstånds i Vattenriket.


Kristianstad är också ett eldorado för fågelskådare. T.ex. sägs att man kan se havsörn flyga över gågatorna
På Vattenrikets hemsida kan man följa ett pilgrimsfalkspar online.

För att föra naturen till allmänheten och tvärtom har Kristianstads kommun byggt ett Naturum. Byggnaden kallades av arkitekten "Redet i vassen". Det är nog ett ganska passande namn eftersom Naturumet smälter in rätt väl i våtmarken:


Naturum - Redet i vassen


Naturumet blev Sveriges mest besökta Naturum under 2011 och innehåller flera utställningar, ett mysigt café en mindre shop och snygga toaletter. Utanför finns också en mindre amfiteater med en konstgjord sjö i mitten.

Från Barbacka finns det en mysig gångväg som i ordningsställdes 1993. På sommaren (med lågvatten) ser det ut så här:


Vattenstånd +0.6 m.


När det är högvatten (ofta på vintern) står vattnet omkring en meter högre och björkstammarna står likt öar i vattnet.

Spången ovan kan till och med bli dränkt när det är högvatten såsom på denna bild från januari 2012:


Jan 2012. Vattenstånd +1.3 m.


Högvatten innebär att stora areal kan överstämmas vid Isternäset nordväst om centrum, såsom framgår av nedanstående bilder:


Isternäset.



Här är det torrt vid lågvatten. Marken används på sommaren som betesmark för kor.
Bakom/under vallen går genomfartsvägen Härlövsängaleden som byggdes 1989.

Söder om Kristianstad ligger Hammarsjön eller Helge sjö som den logiskt nog kallades förr. Det är ingen vanlig sjö. Snarare är det en "permanent översvämning" av Helge å. Således är Hammarsjön endast någon meter eller så djup (men varierar förstås beroende på vattenståndet i Helge å). I någon mån utgör också Hammarsjön en havsvik eftersom saltvatten någon eller några gånger per år tränger in så långt som till Hammarsjön. Det medför speciella krav på de organismer som lever i sjön.


Hammarsjön sedd från Hammarslundsvallen i oktober 2011.


Vid högvattnet i jan 2012 översvämmades gångvägen vid Hammarsjövallen.

Eftersom Kristianstad ligger är en med svenska mått mycket lågt belägenstad (på mellan -2.4 m och ca +5 meter) krävs att kommunen håller koll på vattenståndet. För detta använder man ett system kallat Floodwatch som även det finns online. Där prognostiseras vattenståndet cirka en vecka framåt.

Kommunen har det senaste decenniet lagt ner ett mycket digert arbete inte bara på att kraftigt förstärka Hammarlundsvallen, utan även att bygga en rad andra vallar och pumpstationer för att hålla Kristianstad säkert även vid högvatten.

Dagvatten öster om Helge å måste alltid pumpas upp eftersom det går via Stordiket som ligger på -3 m. Dagvatten väster om Helge å måste alltid pumpas upp (gäller söder om motorvägen) och framförallt vid högvatten (gäller norr om motorvägen).




Idag handlade det mycket om vatten. I nästa inlägg beskrivs inte hur vatten kommer till Kristianstad utan hur människor gör det.

Kristianstads kommun skulle kunna använda följande slogan:

Vill du bo vid havet, välj i Åhus,
vill du bo under havet, välj Kristianstad.

Kristianstad är Sveriges enda stad som till en ganska stor del ligger belägen under havsytans nivå. T.ex. finns följande inrättningar helt eller delvis under havsytans nivå:

• Reningsverket
• Centralsjukhuset CSK
• Björkets förskola
• Österängsgymnasiet
• stadsdelen Österäng med bl.a. förskolor och kyrka
• en golfbana och viktigare
• räddningstjänsten
• ICA Maxi
• Statoil etc etc
• vissa delar av Kulltorp och Egna hem

Hur kunde det bli så här? Inga delar av Sverige ligger ju naturligt under havsytan.

På 1860-talet byggde man under engelsmannen Millers ledning en vall tvärsöver från Udden till Hammarspynt. Detta för att torrlägga Nosabysjön (även kallad Nosabyviken) som sträckte sig från nuvarande Hammarslundsvallen upp till Nosaby, ungefär. Det var en rätt stor sjö som med stor möda torrlades. Ofta hade man på 1800-talet genomfört sjösänkningar genom ändringar i vattenföringen, men eftersom Nosabysjöns botten låg cirka 2 meter under havsytan fungerade inte den metoden, utan man fick valla in och aktivt pumpa ut vattnet. Nedanstående s.k. Arkimedesskruv användes under 1870-talet:

 

Sveriges längsta och viktigaste vall

Skruven finns utställd intill den stora, drygt 2 kilometer långa Hammarslundsvallen som idag skyddar de östra delarna av Kristianstad från att dränkas av Hammarsjöns vattenmassor. Bilden nedan visar vallen, som förstärktes avsevärt 2002 då det sägs att Kristianstad var nära att dränkas då den gamla vallen inte var tillräckligt säker.

Vid Hammarslundsvallen finns också Pyntens pumpstation där vattnet från Stordiket pumpas upp i Hammarsjön. Nivåskillnaden är mer än 3 meter. Varje dygn pumpar pumpstationen omkring 200 000 000 liter vatten från diket upp i sjön. Pumpstationen skyddas med hjälp av både staket och ett omfattande elstängsel, då den är mycket viktig för att hålla Kristianstad beboeligt.

Pyntens pumpstation - vattnet nedanför är Stordiket (cirka -3 m), i bakgrunden skymtar Hammarlundsvallen. Man ser inte Hammarsjön i bakgrunden - helt enkelt eftersom jag står 2-3 meter under sjöns yta.

Det utpumpade vattnet knappt fyra meter över Stordikets yta.

 

Stordiket

Stordiket är viktigt det också. Här rinner allt renat avloppsvatten från reningsverket och en hel del annat vatten från de torrlagda områdena (och vissa kringliggande områden).

Stordiket (egentligen snarare en kanal) norr om Pyntens pumpstation. Lastbilen kör på E22.

Lite längre norrut delar sig diket. Delen hitom kommer från Ishallen och delen som går in under bron kommer från reningsverket.

Där de båda flöda rinner samman sker det en kemisk reaktion där fällningar uppstår. Vattnet med fällningarna (det vita) kommer från Ishalls-området och det bruna vattnet kommer från reningsverket.

Fortsättningen norrut mot Ishallen. Notera hur platt landskapet är. Det vittnar om att det är en gammal sjöbotten. Alla områden runt om ligger högre.

Uppe vid Österäng har diket smalnat av betydligt då tillrinningsvolymen blivit mindre.

Uppe vid Ishallen ser Stordiket verkligen ut som just ett dike!

 

Lägsta punkten

Sveriges erkänt lägst belägna punkt finns i det invallade området och mättes för tjugo år sedan upp till -2.41 m.

Sveriges lägsta punkt -2.41 m.

 

En polder

Området i Kristianstad som ligger under havsytan är per definition en polder - ett invallat och torrlagt område. Ett av få sådana i Sverige. Ett tränat öga kan se att det är ett torrlagt område på sex sätt:

1. Området är väldigt platt.
2. Alla områden runt om ligger högre.
3. Sjöutsikt saknas alltid (trots att en stor sjö ligger nära).
4. Ett välförgrenat sätt av diken dränerar området.
5. Trots dräneringen är ofta marken fuktig då grundvattnet ligger högt.
6. Vegetationen (den naturliga) är av en ung successionstyp: Björk (Betula sp.) och viden/sälg (Salix sp.) dominerar. Det finns även inslag av idegran (Taxus baccata), tysklönn (Acer pseudoplatanus), fläder (Sambucus nigra) m fl trädslag. Däremot finns så gott som ingen bok (Fagus sylvatica) eller avenbok (Carpinus betulus) trots att vi är i Skåne.

Ett stort och omtyckt rekreationsområde heter passande nog Björket:

Björket den 25(!) oktober 2011.

Ishallen i norra Björket är Sveriges enda hockeyarena under havsytan!

 

 

Österäng - stadsdelen under havet

Stadsdelen Österäng byggdes på 70-talet på den gamla sjöbottnen trots svåra markförhållanden. Idag har den rustats upp rejält och är kanske ett av de modernaste i stan:

Ett 70-tals loftgångshus som rustats upp rejält och försetts med ett mindre solkraftverk.

 

Engelska kanalen (Råbelövskanalen)

Norr om de torrlagda områdena rinner den s.k. Engelska kanalen formellt kallad Rådelövskanalen. Denna omleder det vatten som tidigare rann direkt ut i norra änden av Nosabysjön. Genom att istället omleda vattnet slipper man den besvärliga situationen att det först rinner ner i Stordiket och sedan får pumpas 3-4 meter upp i Hammarsjön.

 

Växten smålånke (Callitriche palustris) växer busklikt i ån. Även gräsanden älskar ån.

 

Som regel kan kanalens vatten rinna ut med självfall vid det s.k. Södra dämmet. Men, vid högvatten i Helge å (högre än 0.8 meter över havet), måste även vattnet i kanalen aktivt pumpas ut.

Helge å vid högvatten (+1.3 möh) och Råbelövskanalen (ca 0.9 möh) till höger.

 

Vattnet från kanalen pumpas ut i Helge å.

 

Om man inte hade dämmet skulle Kristianstad kunna dränkas bakifrån genom att Helge ås vatten (vid högvatten) skulle rinna baklänges in i kanalen.

Man kan alltså på goda grunder säga att i Kristianstad har man omvänd vattenkraft. I övriga Sverige använder man ju vattnets potentiella energi för att skapa elektrisk energi (vattenkraftverk). Här i Kristianstad använder man istället elektrisk energi för att pumpa upp vatten till Helge å och Hammarsjön.

Kristianstads kommuns tekniska division, C4 Teknik, är nästan en kommun i kommunen. De ansvarar bl.a. för det digra arbetet att hålla alla pumpstationer i topptrim året runt, dygnet runt samt att sköta alla diken (vassröjning, slamtagning), samt sköta alla vallar. Viktigast är förstås Hammarslundsvallen. Här finns ett mycket stort antal mätpunkter där gubbarna på C4 Teknik kan läsa av hur vallen rör sig. Alla dessa uppgifter saknar  motsvarighet i alla andra svenska kommuner (Sölvesborg delvis undantaget). Läs mer på deras hemsida.

Man hade tänkt torrlägga hela Hammarsjön och Araslövsjön för att utvinna jordbruksmark, men det visade sig snart att det var ett tillräckligt komplicerat projekt att torrlägga Nosabysjön. Resterande delar är idag biologiskt mycket värdefulla delar i Kristianstads Vattenrike. Mer om Vattenriket i nästa avsnitt.

 

 

Kristianstad är en fantastisk stad. Få städer har ett lika mysigt och klassiskt centrum - och få städer har en så spännande historia och så vackra omgivningar. Inga andra svenska eller danska städer torde ha ett träsk mitt i centrum (Vattenriket).

Staden grundades av kung Christian IV 1614 på den tiden som Skåne var danskt. Än idag vimlar det om anknytningar till kung Christian över allt i Christianstad (kommunpolitikerna ville faktiskt ändra tillbaka till den gamla danska stavningen med Ch så sent som på 90-talet men fick nej av Sveriges regering).


Stadens symbol och kung Christians monogram - här i penséer mitt i
stan.


Stora torg. Notera monogrammet i stadens blå flagga.

Lilla torg. Stadens mysigaste torg. Här bedrivs ofta torghandel. Huset
där Handelsbanken nu huserar tillhörde tidigare Skånska banken.


Hotell Christian IV. Kranen jobbar med grannkvarteret som också heter
Christian IV. Där ska stadens nya rådhus byggas.


Heliga trefaldighets kyrka.


Till och med sight-seing-båten bär namn av kung Christian IV.


Mitt i stan, mellan centrum och Helge å, ligger oasen Tivoliparken.


Öster om centrum (i stadsdelen Österäng) finns nedanstående monument som sägs visa det "svensk-danska samarbetet" som ledde till att Kristianstad byggdes. Notera Christianstads symbol - Christian IVs monogram i mitten:



Texten på ena änden lyder:

Vi har varit inne i Skåne och till största delen avbränt så att [...] staden Vä uti aska och hava intet motsånd haft utan grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja. Gustaf (IV) Adolf 1612.

På den andra sidan berättas om det danska motdraget: Först skal Væ borgare naar de hafve afhöstet den gröde som nu er i jorden icke mere plöige och saa udi Væ jordar. Christian (IV) 1614.

Den gamla staden Väs invånare fick alltså ta sitt pick och pack och flytta till den nyanlagda staden Christianstad belägen på halvön Allön mellan Helge ås träskmarker i väster och Nosabysjön i Öster. Även i norr var det träskmarker och i söder låg vad som idag kallas Hammarsjön. På så sätt skulle danskarna kunna försvara Christianstad mot anfallande svenskar. Ett omfattande system av vallgravar byggdes också. Dessa fylldes först igen på 1800-talet.

Vä är idag en småort strax utanför Kristianstad. I allt väsentligt fungerar den som en förort eller rent av stadsdel i Kristianstad. Stadsbussarnas linje 2 vänder här. Nedan visas en gammal ruin i Vä.


Kristianstad är idag en flerkärning tätort. Kommunen har cirka 80 000 invånare medan själva tätorten endast har runt 35 000 invånare. Det beror delvis på att de-facto-stadsdelarna Hammar, Hammarslund, Viby, Vä och Norra Åsum räknas som egna tätorter. Själva centralorten har haft svårt att expandera eftersom de vidsträckta våtmarkerna och sjöarna satt sin naturliga begränsning; om hur man tacklat detta återkommer vi till i nästa inlägg.