Lägsta punkten

Sveriges erkänt lägst belägna markpunkt finns i Kristianstad. Den anses som "naturlig" så tillvida att den inte är grävd samtidigt som den ligger under bar himmel. Men helt naturlig är den inte eftersom det var tillkomsten av Hammarsjövallen på 1860-talet som gjorde att Nosabysjön torrlades. Denna sjös botten låg som mest 2.4 meter under havets yta – det är just här som Sveriges lägsta punkt ligger idag.



Med bil hittar man till punkten genom att svänga in vid Statoilmacken vid Trafikplats Kristianstad. Vägen in till Lägsta punkten är skyltad efter Snapphanevägen.




Sveriges erkänt lägsta punkt 2.41 meter under havet. Monumentet restes 2002.


En stig leder upp genom Björket.


Åkermark i närheten av Lägsta punkten. Här ska byggas en stor matvarubutik mm. I förgrunden förstås ett av Kristianstads otaliga dräneringsdiken. När området byggs ut kommer sannolikt extra pumpstationer att behövas.



Kristianstad – bäst i världen på miljö?

Miljöarbetet har nått långt i kung Kristians stad.

I fjärrvärmen eldas med mindre än 1% fossila bränslen (C4 Energi Spegeln 1/2012). Istället används flis, bioolja och metangas (från gamla Härlövstippen).


Allöverket där fjärrvärmen i Kristianstad produceras.

Biogas utgör en stor energikälla i Kristianstad. Gasen utvinns både vid det centrala reningsverket nära lägsta punkten och vid biogasanläggningen i Karpalund där bland annat slakteriavfall blir till biogas. Dessutom används biogas från den numer täckta Härlövsdeponin till att elda med i Allöverket ovan.

Bilar kan tanka biogas både vid Näsby, vid Lägsta punkten och i Åhus.

Alla stadsbussar och en hel del regionbussar körs med biogas.


Stadsbussar på rad.

Över hela stan pågår källsortering i hushållen. På stan har det också börjat dyka upp en rudimentär källsortering, nämligen insamling av flaskor och burkar:


Enkel källsortering.


Ekenabben - inte bara näbbar

Ekenabben ligger utanför Hammarslund, söder om Kristianstad. Det är en naturlig oas präglat om skogspartier som är mer eller mindre sumpskogslika. Här finns också en vidunderlig utsikt i fågeltornet där man kan skåda över våtmarkerna och Hammarsjön.


"Den svenska regnskogen" - vildvuxna sumpskogar tillhör de mest artrikaste i landet.


Lummig grönska vid Ekenabben.


Ormöga (
Omphalodes verna) växer rikligt vid Ekenabben. Ormögat tillhör familjen Strävbladiga och liknar förgätmigejerna (Myosotis spp.) men bladen är större och har en karaktäristisk form.


Humleblomster (
Geum rivale).


Uppländsk vallört (Symphytum
xuplandicum) är en fertil hybrid. Vanligen är hybrider infertila, och således ovanligare än föräldraarterna. Men, den uppländska vallörten är fertil och dessutom vanligare än föräldraarterna.


Den blötaste delen i sumpskogen domineras av klibbal (
Alnus glutinosa) och viden (Salix sp.)... och av...


...
... slingeväxten kransslinga (Myriophyllum verticillatum).


Kransslingan - skiljs från axslinga (
M. spicatum) genom att ha grön stjälk och rakare småblad, och skiljs från hårslinga (M. alternifolium) genom att ha bladen tätt längs stjälken. Många undervattensväxter har denna typ av små, nästan barrliknande blad (eller som här småblad), vilket åtm. delvis kan förklaras av att koncentrationen - och diffusionen - av koldioxid är sämre under vattnet. Genom att ha små (små)blad blir den relativa ytan (ytan/volymkvoten) stor vilket förbättrar upptaget av koldioxid.


Utsikt över Hammarsjön och dess strand.

I nästa avsnitt ser vi på Kristianstad som miljöstad.


Biologi på Åsums ängar

Åsums ängar ligger strax söder om Kristianstad i höjd med Norra Åsum. Här slås och betes ängsmarkerna, vilket ger en rik vegetation eftersom ekologins principer om ömsesidigt uteslutande (Gauses princip) åsidosetts. Enligt principen kan två arter som har exakt samma nisch i det långa loppet inte samexistera utan den ena arten kommer att konkurreras ut. Genom slåtter eller bete införs en komplicerande faktor: predation, vilket innebär att principen åsidosetts och "svagare" arter kan bli kvar (det är däför det faktiskt är bra om kommunen faktiskt klipper vägkanter). Om markerna inte betades eller slogs skulle först snabbväxande gräs konkurrera ut mycket annat. Därefter, eftersom markerna översvämmas under högvatten, skulle de ganska snabbt ersättas av sumpskog. Nu tar vi en titt på området:


Översikt över strandängarna. Ett kulverterat dike leder till den viken.


Maskrosen (
Taraxacum sp.) har anpassat sig till bete och slåtter genom att bli lågväxt. Detta kallas att maskrosen bildat en ekotyp. Ekotypen har högst sannolikt genetisk grund. Det kan ske genom epigenitik (information lagras "ovanpå" DNA), genom bildandet av en särskild form (morf) på genetisk grund, eller i maskrosens fall genom bildandet av en speciell småart (maskrosen kan ju bilda embryon utan befruktning, det är därför det finns så många maskrosarter). Att maskrosorna tillhör familjen korgblommiga (Asteraceae/Compositae) ses tydligt genom blomkorgarna (varje blomkorg innehåller mer än hundra blommor, i maskrosens huvudsakligen strålblommor).


Här stortrivs också en annan guling, nämligen den fuktighetskrävande ranunkelväxten kabbleka (
Caltha palustris). Att den tillhör familjen Ranunculaceae ses på bland annat att de är radiärsymmetriska och är hypogyna (d.v.s. att kronbladen sitter under fruktämnet (ovariet)). Den starka, klara färgen är också typisk för familjen Ranunculaceae.


Att kabblekan klarar sig så väl beror delvis på att den är giftig...


En annan fuktighetskrävande art är ängsbräsman (
Cardamine palustris). Att den tillhör familjen korsblommiga (Cruciferae) ses tydligt på att den har fyra kronblad sittandes i kors.


En art som är tydligt sydlig är jordtisteln (
Cirsium acaule). Den blommar först på sommaren med typiskt tistellika blommor. Den tillhör alltså familjen korgblommiga (Asteraceae). Jordtisteln klarar sig väl på ängen genom att bladen har betydande tornar.

Västra Kristianstad

Till skillnad från Östra Kristianstad finns mycket av våtmarkerna kvar på västra sidan av Kristianstad. Isternäset ingår t.ex. i kärnområdet i Kristianstads Vattenrike.




Vi börjar där Härlövsängaleden (som byggdes på 80-talet) korsar Helge å.

Vi börjar på Isternäset i nordväst strax söder om Helge å. Här finns prominadstråket Linnérundan uppkallat efter vår största botanist och systematiker.


Helge å med Kristianstad i bakgrunden.

Områdena på ömse sidor om Härlövsängaleden användes som soptipp under andra hälften av 1900-talet. Tänk att man kunde placera en soptipp mitt i vattenriket. Helt galet, ju! Idag har man täckt över(!) soptippen och ska anlägga gräsytor och kanske till och med en amfiteater ovanpå.


Gamla tippen.


Idag utvinns metangas från de gamla soporna. Gasen förbränns i Allöverket. Eftersom metan är en mycket kraftig växthusgas är det alltså en ren miljövinst att elda upp gasen och dessutom ta vara på energin (fjärrvärme). Genom att oxidera metangasen till koldioxid minskar klimatpåverkan minst 25 ggr.


Åtsikt åt öster, d.v.s. in mot centrum.

Åt väster följer vi nu Linnérundan ett stycke.


Linnérundan


Här kantras Linnérudna av vatten och av kirskål (
Aegopodium podagraria) i mängd.


Här växer även löktrav (
Alliaria petiola), svalört (Ranunculus ficaria) och maskros (Taraxacum spp.).


I gölarna växer vanlig andmat (Lemna minor) en av få svenska växer i familjen Kallaväxer (Araceae). Andmaten och dess närmaste släktingar är troligen de minsta blomväxter som finns i Sverige. Den enda roten hos vanlig andmat (Lemna minor) är bara centimeter lång. Andmatsväxterna (underfamiljen Lemnoidae) kan absolut blomma men gör det sällan. Istället förökar de sig asexuellt genom delning. Släktingar till den vanliga andmaten är vanlig i akvarier.


Det växer ocskå krusbär här (
Ribes uva-crispa) som ger ett av de bästa bären i världen! (De svarta bären på bilden tillhör dock busken slån (Prunus spinosa) och är alltså fjolårsbär. Krusbären mognar i juli-augusti och är gröna (vilket ju annars är ovanligt för bär).


Man har även byggt ett fågeltorn...


...med en fantastisk utsikt över Vattenriket. De olika videbuskarna (Salix
spp.) blommar och bladen är på väg fram.


Vattenrikets kärnområde är ett paradis för fåglar. Här sitter en rödhake (Erithacus rubecula) är det väl och sjunger.

Vi åker söderut på Härlövsängaleden och passerar strax motorvägen söder om området Vilan.


E22 mot Malmö - tillika väg 21 mot Helsingborg.

Strax intill motorvägen, i området Vilan, finns den farligaste platsen i hela Kristianstad - i alla fall om man är gris. Här dör det fler än på CSK (räknat individ för individ).


SCANs slakteri: vårt bröd - grisarnas död.

Men Vilan handlar inte bara om den eviga vilan, utan här finns också betydligt positivare verksamheter:


Vilans skola - byggd i typisk skånsk stil.


Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga - mer känd som mormonkyrkan.

Vi lämnar nu Vilan och beger oss över till andra sidan motorvägen. Här möter oss området Hedentorp kantat av väldiga åkrar:


Den här åkern ligger ner mot en meter under havsytan. De närmsta husen (i Hedentorp) ligger ganska precis på havsytans nivå.


De låglänta åkrarna åt andra hållet. Stora delar ligger nära havsytans nivå - de närmsta delarna till största delen under.

Skillnaden jämfört med våtmarkerna i norr (längst upp i inlägget) kunde inte bli större. Där var det blött, sumpigt och vilda våtmarker medan det här är torrt (någorlunda i alla fall), odlat, bebyggt och ordnat. Åkern närmast på bilden ovan ligger ner mot 1 meter under havsytan, d.v.s. mer än 2 meter under Helge ås yta under högvatten. Hur är det möjligt?



...jo med diken förstås...


... och förstås en rejäl pumpstation. Detta är Hedentorps pumpstation som har en kapacitet inte långt efter Pyntens pumpstation på andra sidan Helge å/Hammarsjön. Hedentorps pumpstation lyfter vattnet i dikena cirka 3 meter innan det kan släppas ut i Hammarsjön.

I nästa avsnitt ser vi på Vallprojektet på västra sidan.

Näsby - med näsan i vädret!

Näsby är ett av de största områdena i Kristianstad. Öster om Snapphanevägen breder Kristianstads största industriområde ut sig, medan väster om denna väg återfinns bostadsområdena Gamla Näsby och Gamlegården.


Snapphanevägen utgör en effektiv och mycket vacker avdelare av Näsby. Till höger ligger Gamla Näsby och till vänster Näsby industriområde. Allén utgörs av nyligen utsprungen hästkastanj (Aesculus hippocastanum).


Näsby industriområde är Kristianstads största. Störst av alla industrier är Starka Betongindustrier som bland annat levererat till rådhusbygget (kvarter Christian IV). Såsom framgår på skylten är de flesta företag privata...




men här finns också C4 Energi, C4


Gamla Näsby domineras av relativt låga flerfamiljshus och villor. Många av husen har ett ganska gemytligt utseende.


Här finns även ett Skrädderi.


Stora delar av Gamla Näsby domineras av småhus.


Ett stort parkområde mitt i Näsby. Fotografen står på en konstgjord backe.


Näsby skola med Snapphanevägen i bakgrunden. En lönn invid Näsbychaussén står i full blom.


Ett gräsandspar (
Anas platyrhynchos) ligger och vilar i försommargräset.

Området Gamlegården är Kristianstads motsvarighet till Rinkeby, Rosengård och Bergsjön så tillvida att det är ett utpräglat miljonprogramsområde. Men till skillnad från storstädernas miljonprogramsområden verkar Kristianstads motsvarighet vara betydligt mer framgångsrikt. Det kommunala bostadsbolaget, ABK, har också storsatsat på området genom att göra om omgivningarna till en enda stor park med ett stort inslag av de för svenska förhållandena mindre vanliga trädarterna avenbok (Carpinus betulus) och naverlönn (Acer campestre). Man har också ett projekt där intresserade boende mot sänkt hyra för sköta en del av trädgårdsarbetet, vilket i praktiken gjort Gamlegården till en vacker blomsterpark, som blommar nästan året om tack vare det milda klimatet. Rosorna blommar ända in i januari.


Gamlegården. Träden närmast är övervägarna naverlönnar. Väster om förskolan ligger ett stort parkområde som t.o.m. innehåller en badplats.


Avenbokarna står tätt!


Näsby och Gamlegården trafikeras av busslinje 1, som har en turtäthet på 10-15 minuter. På morgonen går det en buss var 5:e minut(!), mycket imponerande med tanke på stadens storlek.

Balsberget

Balsberget är ett populärt utslyktsmål strax norr om Kristianstad (rör rakt fram mot Arkelstorp i rondellen norr om Näsby, tag därefter vänster på första avtagsvägen (skyltat Sibbhult)).


Bokskogen (Fagus sylvatica) dominerar stora delar av Balsberget. Men det finns också stora mängder planterad lärk, här i bakgrunden i höstskrud.


Nyutslagen lärk (Larix decidua). Artepitet decidua syftar på att lärken likt lövträd fäller bladen (barren).


Stenarna bjuder på en rik vegetation av mossor emedan bokarna fäller sina löv.


Nyutslagen bok den första maj 2012.


På marken växer bland annat skogsviol (
Viola riviniana)...


...harsyra
(Oxalis acetosella)...


... och blåsippa (
Anemone hepatica (tid. Hepatica nobilis)). Bladen nere till vänster tillhör förstås vitsippa (A. nemorosa). Blåsippan håller på att återfå sitt ursprungliga namn från Linné eftersom molekylärbiologiska data visat att den verkligen hör hemma inom släktet Anemone.


Från toppen på Balsberget har man fin utsikt över Råbelövssjön - och vid klart väder även Kristianstad.

Bilder från Årummet

Årummet, det nya naturreservatet, utgör kärnområdet i Kristianstads Vattenrike. Här kommer några kvällsbilder från april 2012. Vattenståndet var drygt +0.3 m.


Strandängarna verkar tämligen torra, men skenet bedrar. Dock, under vatten äro de icke.




Fuktigheten är ändå påtaglig! Härlövsängaleden bakom vallen.

Men skillnaden är ändå påtaglig jämfört med i januari då vattnet stod 1 meter högre:

Bild från januari 2012.

Men vi återvänder till aprilkvällen:


Vatten här också men under spången (i januari slickade vattnet brädorna).



Helge å med Härlövsängaleden i bakgrunden.

I nästa avsnitt åker vi till Balsberget norr om Kristianstad.

Forsakar

Forsakar ligger strax väster om Degeberga sydväst om Kristianstad. I Degeberga svänger man mot väster (det står skyltat "Forsakar"). I Forsakar finns en magnifik ravin med flera imponerande vattenfall. I ravinen växer huvudsakligen bokskog (Fagus sylvatica) med ett antal örter och mossor på markplanet. Många av örterna blommar just nu innan boken slagit ut. Man hittar även intressanta ormbunksväxter.


Nedre fallet. Längst upp kan man skymta stensöta (Polypodium vulgare).


Bokskogen dominerar.


Ravinen. Märk att många stenar täcks av mossor.


Ett mindre vattenfall.


Ormbunken stenbräken (Cystopteris fragilis
) i familjen Woodsiaceae. Stenbräken växer i bergiga miljöer, inte minst i sådana sten- och blockrika raviner.


Vid stenarna växer också gulplister (
Lamium galeobdolon) som är karaktäristisk för naturreservatet. Gulplister är sällsynt norr om Skåne. Gulplister blommar på försommaren.


I undervegetationen blommar just nu många arter. T.ex. blommar vitsippa (Anemone nemorosa) och gulsippa (A. ranunculoides). Till höger ses liljekonvalj (Convallaria majalis) som dock inte blommar än på någon månad.


Även
skogsbingeln (Mercurialis perennis) blommar. Skogsbingeln tillhör samma familj (törelväxter, Euphorbiaceae) som julstjärnan och revormstöreln. Sipporna är däremot ranunkelväxter (Ranunculaceae).


Gulsippa - som inte är lika allmän som vitsippan, men väl så vacker. Den föredrar lummiga lövskogar, helst i fuktig miljö.

Gulsippan är stundom marktäckande.


Även vitsippan är välrepresenterad.


Längs klipporna växer skuggstjärnmossa (Mnium hornum).


Berget har brytits sönder sannolikt genom frostsprängning och kemisk vittring.


Man kan också gå upp ovanför ravinen och då få denna utsikt. Bokstammarna står tätt!


Omedelbart söder om, ovanför ravinen växer gökärt (
Lathyrus linifolius). Ravinbranten i bakgrunden.


I anslutning till Forsakars naturreservat finns denna hage med både svin (bilden) och strutsar.


Christianstad by night

Kanske är Kristianstad vackrast by night(?). Klart är i alla fall att sagostaden visar upp sig från sin kanske bästa sida när mörkret faller (gäller de centrala delarna, ska man besöka Vattenriket är dagsljus att föredra).


Rådhuskvarteret Christian IV under full ombyggnad, med Heliga Trefaldighets Kyrka i bakgrunden.


First Hotell Christian IV.


Hotell Sirius.


Centralen - ovanligt öde.


Centralstationen.


Ett Öresundståg ankommer från Köpenhamn.


Västra Storgatan.


Västra Storgatan.


Östra storgatan.


Stora torg med rådhusbygget i bakgrunden.


Lilla torg.


Tivoligatan med teatern i bakgrunden.


Domushuset speglar sig i Kanalen.


Södertorg.


I nästa avsnitt lämnar vi Kristianstad och åker till Forsaker utanför Degeberga, som ligger längs med riksvägen till Simrishamn/Ystad.

Nya bilder från Vattenriket

Igår invigdes naturreservatet Årummet och idag hölls öppet hus på Naturum.

Sightseeing-båten Christian IV förevisade Vattenriket för inbjudna gäster under gårdagen:



På Naturumbron hålls korta föredrag över Vattenriket:


Folk ser också på utsikten från Naturums takterasser. Skymtar gör också en av alla nyuppsatta informationsskyltar över Vattenriket.


Det gavs också möjlighet för kanotutfärder.


Vy mot söder. De vidsträckta våtmarkerna mitt i centrum!


Utsikt mot söder. Finlandshusen i bakgrunden och den konstgjorda sjön i förgrunden.




Utsikt mot nordost över de vidsträckta våtmarkerna. Kristianstads karakteristiska vattentorn skymtar i bakgrunden.


Natrurumbron. En bro byggd i trä med lampor som "smälter in". Heliga trefaldighets kyrka och Tivolibadet i bakgrunden, liksom norra Tivoliparken. Framför kyrkan skymtar också kv. Kvarnen där många kommunala verksamheter huserar medan rådhusbygget fortskrider.



Denna del är byggd som en amfiteater som kan användas för förevisningar för t.ex. skolklasser.

Naturum Vattenriket i Kristianstad var 2011 Sveriges mest mest besökta naturum med 160 000 besökare (Kristianstadsbladet 26/11 2011). Avslutar gör vi med en stämningsfull kvällsbild från den 18 april. I nästa avsnitt kikar vi sedan på Kristianstad by night.


Bilden är tagen vid Barbacka med utsikt över vattenriket.


Liv i Björket

Björket är ett omtyckt skogs- och rekreationsområde som ligger på det invallade området. Marknivån i Björket ligger ofta på -1 (norra) till -2 (södra delarna) meter.



Ursprungligen användes de invallade områdena för odling av gräs. Efterhand vandrade s.k. tidiga arter av träd in (björk, al, asp, sälg). Dessa har kompletterats med viss plantering av träd.

Övriga vanliga lövträd är:
  • Björk (Betula pubescens och B. pendula)
  • Sälg (Salix caprea)
  • Klibbal (Alnus glutinosa)
  • Asp (Populus tremula)
  • Tysklönn (Acer pseudoplatanus)
  • Rönn (Sorbus aucuparia)
  • Alm (Ulmus glabra)
  • Fågelbär (Prunus avium)

 

björk i full blom (23 apr)


På denna bild ses bl.a. björk och fågelbär.

På sina håll kantas björkarna av gran. Några maskrosor lyser upp stigkanten.

 

Främst skymtar tysklönnen som blivit mycket vanlig i Kristianstad.

Ett ovanligt inslag är järnek (Ilex aquifolium), som verkar växa vild mitt i björket och växer uppseende genom att vara vintergrön.

Det finns också rikligt inslag av idegran (Taxus baccata) och även visst inslag av gran (Picea abies) samt ännu färre tallar (Pinus sylvestris). Det finns även bestånd av planterade lärkar (Larix europaeus). Bok och avenbok, däremot, saknas i princip helt.


Ett bestånd av lärkar, som inte alls är döda utan fäller sina barr på vintern,
i likhet med lövträden.


Denna lärk har ett stamskott med tidigt utslagna barr. Känner man på
dem märker man att de är synnerligen mjuka.

Lämnar vi trädskiktet och kikar på buskskiktet domineras detta av måbär (Ribes alpinum) och, lite högre, fläder (Sambucus nigra), hassel (Corylus avelana) och hägg (Prunus padus).


Måbär.


Hägg.

 

Hassel

När vi kommer till fältskiktet så finns det rikligt av följande arter i Björket (sett på vårkanten):

  • Svalört (Ranunculus ficaria)
  • Vitsippa (Anemone nemorosa)
  • Blåsippa (Hepatica nobilis)
  • Kirskål (Aegopodium podagraria)*
  • Brännässla (Urtica dioica)*
  • Luktviol (Viola odorata)
  • Harsyra (Oxalis acetosella)
  • Hundkäx (Anthriscus sylvestris)
  • Maskros (Taraxacum sp.)
  • ...samt olika gräs (Poaceae)

* Dessa är starkt kvävegynnade.


Svalört.


Blåsippa.


Vitsippor.


harsyra

hundkäx


luktviol



Kirskål och brännässla.

Det är ingen slump att kirskålen och brännässlan ovan växer just där de gör. Se på nedanstående bild:


Här har kommunen rensat Stordiket på sediment. I dessa upplagda sediment
stortrivs de starkt kvävegynnade arterna brännässla och kirskål.

Tidigare gick ju avloppsvatten från Näsby orenat i Stordiket. Men mer betydelsefullt är att Stordiket fortfarande avvattnar ett stort område (bland annat Näsby) och viss åkermark i närheten. Således kommer det fortfarande närsalter i diket även om det inte kommer något direkt avloppsvatten längre. Således blir sedimentet alltjämt mycket näringsrikt. Det är förklaringen till att de kvävegynnade arterna stortrivs på sedimentbankarna.

Nära betyggelse finns även inslag av Mahonia och Scilla.


Mahonia.

När det gäller djurlivet dominerar människan (Homo sapiens) i alla fall när det gäller ryggradsdjuren. Men det finns också ganska rikligt med fåglar och ekorrar (Sciurus vulgaris).



Kråka (Corvus corone)


Duvor (
Columba livia)

Koltrast (Tardus merula)


Ekorre.

I nästa blogginlägg lämnar vi Kristianstad och åker till Forsakar utanför Degeberga.


Stordiket - den andra kanalen

I Kristianstad finns det inte bara ett kanalsystem. Det finns ett helt annat system av dräneringskanaler - eller diken om man så vill. Ett "dike" innebär dock för de flesta svenskar det som finns i kanten av vägar snarare än dräneringskanaler som ofta är flera meter breda. Eftersom det i Kristianstad finns både en hög kanal (+0.8 m) och dräneringskanaler (ca -3.3 m) används alltid begreppet "dike" om de senare.

Såsom namnet antyder är Stordiket det största av dikena. Det fyller funktionen att alltid utgöra den lägsta punkten inom det utdikade området så att vattnet alltid rinner ner i detta dike och därefter kan pumpas upp vid Pyntens pumpstion där vattnet lyfts upp cirka 4 meter innan det når Hammarsjön.



Alla invallade områden (förutom poldrar i sjöar) har både dräneringskanaler (ofta centralt i området) och omledande kanaler (för att inte behöva pumpa vatten som hade kunnat ta sig runt).

Vi börjar vid Pyntens pumpstation. Den är livsviktig för stadens överlevnad. Därefter är anläggningen skyddad med både högt staket och ett omfattande elstängsel.
Stordiket strax norr om Pynten. E22 i bakgrunden. Detta är något helt annat
än ett dike i vanlig svensk mening!


E22 passerar Stordiket i närheten av lägsta punkten.

Strax norr om Sveriges lägsta punkt (-2.41 m) förgrenas Stordiket i två delar. Den ena rinner från Reningsverket medan den andra grenen är fortsättningen på det klassiska Stordiket.


Sammansmältningen av de två viktigaste delarna av Stordiket. Det mörka,
basiska, vattnet till höger kommer från reningsverket. Det är basiskt
på grund av de olika reningsstegen. Även om det förstås är renat luktar det
inte så gott. Vattnet till vänster är surare och kommer norrifrån (jmf kartan).
När lösta metallsalter i dikesvattnet möter det basiska vattnet från renings-
verket bildas det rikligt med vitgrumliga fällningar.


Stordiket med utloppet från reningsverket till höger under bron. Innan
reningsverket byggdes på 60-talet gick Stordiket rakt fram (utan att
göra kröken till vänster). Längre tillbaks gick avloppsvatten orenat i
diket hela vägen från Näsby och ner till Hammarspynt (idag: Pynten).


Stordiket väster om Hammar.

På vissa av bilderna (såsom ovan) ses tydligt att vi står på en gammal
sjöbotten:

1) Dräneringskanal (dike)
2) Mycket platt landskap
3) Alla omgivande områden ligger högre
4) Tidig växtsuccession (dominans av oädla trädslag som björk, asp, al och sälg, helt utan bokar)
5) Man kan aldrig se någon sjö eftersom man är lägre än sjöns yta (ses ej ovan)


Även änder finns i Stordiket, men betydligt färre än i Kanalen. Intressant är
att hannar dominerar, kanske för att växtligheten är betydligt sämre i Stor-
diket jämfört med Kanalen. Mindre växtlighet innebär mindre föda både
direkt och indirekt.


Vid Österäng gör Stordiket en mycket tvär krök. Den del som fortsätter
"rakt bakåt" är övertäckt. Stordikets krök är betydligt äldre än byggandet
av Österäng på 70-talet.


Stordiket vid Österäng. Visst finns en påfallande likhet med Holland!?


Stordiket vid Österäng. Till vänster ligger Österängsgymnasiet.


Därefter kommer vi till skogs- och rekreationsområdet Björket, som genom-
korsas av Stordiket. Huset i bakgrunden är Österängsgymnasiet.


Stordiket åt andra hållet. Några nybyggda hus i bakgrunden.


Stordiket söder om Ishallen.
Se hur mycket mindre diket är nu
jämfört med nere vid Pynten!


Just under Ishallen samt tiotalmeter på vardera sidan är diket kulverterat.


Norr om Ishallen är Stordiket åter under bar himmel.


Längre än så här kommer vi inte... Strax nordost om Ishallen kommer vi
till en punkt där Stordikets vatten rinner ut från en trumma.

Enligt Skånekartan från 30-talet verkar Stordiket på den tiden (1938-1947) relativt nyligen ha övertäckts norr om vad som nu är Ishallen (på samma plats som bilden ovan togs). På kartan ser det om som att diket utgick från någonstans i Näsby och ungefär följde nuvarande Tegelbruksvägen. Det är mycket möjligt att diket i täckt form följer samma sträckning idag. Enligt uppgift från C4 Teknik avvattnas ännu en mycket stor del av Näsby genom Stordiket.



Engelska kanalen

När Nosabysjön skulle invallas var man tvungen att avleda vattnet från Råbelövsån (som kommer från Röbelövssjön). Om man inte hade avlett detta vatten skulle man ha behövt pumpa upp det också från det invallade området helt i onödan.

Lösningen blev istället att lägga en kanal (Råbelövskanalen, äv. kallad Engelska kanalen) i kanten på det invallade området, som fick ansluta till de gamla vallgravarna nära centrum. Sådana avledningskanaler torde finnas i de allra flesta invallade områden för att slippa onödig pumpning.

Vattennivån i kanalsystemet hålls på +0.8 m. Ökar nivån i Helge å till mer än +0.8 m stängs luckan vid Södra dämmet för att Kristianstad inte ska översvämmas bakifrån. Södra dämmet finns alltså till för att kunna kontrollera nivån i kanalsystemet (Råbelövskanalen + resterande vallgravar).


Schematisk karta över Kristianstad och kanalsystemet. Järnvägen markerad med svart linje.

Vi börjar just vid Södra dämmet där kanalen möter Helge å:

Helge å till vänster och kanalen till höger. Notera nivåskillnaden.

Vid högvatten i Helge å (>+0.8 m) måste alltså vattnet från kanalen aktivt pumpas ut i Helge å:


Utpumpning pågår! Här synns också dammluckan tydligt.

Strax öster om centrum fortsätter kanalen.


Kanalen bakom gamla Resecentrum.



Här passerar kanalen precis bakom Domus-huset.


Kanalen i centrum.


Norr om Domushuset är kanalen påtagligt bred.

Lite längre upp, alltså nordost om centrum, delas kanalen från de gamla vallgravarna:


Kanalen till vänster och vallgraven till höger. Domushuset långt i bakgrunden.


Kanalen närmast. Vallgrav bakom träsket (bron).


Strax norrom har kommunen satt rikligt med påskliljelökar (
Narcissus pseudonarcissus)


Många hus längs kanalen östra delar ligger väldigt lågt. Dessa hus grund
ligger helt klart under kanalens nivå.


Dessa hus ligger lite högre, men har även de ett bra läge nära kanalen.

När det gäller växter kan (hår)slinga (Myriophyllum) och smålånke(Callitriche palustris) noteras:


Myriophyllum sp.


Smålånke bildar buskliknande strukturer.

När det gäller djurliv nämner vi förstås gräsanden (Anas platyrhynchos):
Gräsand mitt bland smålånken.

Fortsätter vi österut kommer vi till ett utpräglat villaområde. Längs kanalen går en omtyckt gc-väg.


Längre österut finns många villor i närheten av kanalen.


Längre österut omges kanalen på södra sidan av synnerligen låglänt
bebyggelse. Här gäller det verkligen att vallarna håller tätt annars översvämmas
hela östra Kristianstad. Kyrkan är Nosaby kyrka.

När kanalen möter järnvägen övergår kanalen i den naturliga Råbelövsån. I järnvägskorsningen några hundra meter österut skedde en av Sveriges svåraste järnvägsolyckor i modern tid. 2004 krockade ett Kustpilentåg med en lastbil, varpå lokföraren och konduktören omkom. Många av de resande var studenter som reste på månadskort.


Att kanalen övergått i Råbelövsån synns på den naturliga alluviala lövskogen med framförallt klibbal (Alnus glutinosa).

En mycket stor del av näringen i ekosystemet Råbelövsån-Råbelövskanalen kommer från nerfallna löv från alarna och andra träd. Dessa bryts sedan ned av grovditritusätare (t.ex. harkrankslarver Tipulidae), och rester därifrån blir sedan mat åt vad ekologerna betecknar finfördelare och filtrerare (t.ex simdagssländer Siphlonuridae). Dessa sistnämnda finns generellt framförallt nedströms.

Anledningen till att kanalen populärt kallas "Engelska kanalen" är att uttömningen av Nosabysjön drevs av engelsmannen Milner på 1800-talet. Anläggandet av kanalen var en nödvändig del i det arbetet såsom beskrevs i början.

I nästa avsnitt närstuderas dikessystemet med dräneringsdiken och dräneringskanaler. Dessa ligger på -3.3 meter alltså cirka 4 meter lägre än de +0.8 meter som kanalsystemet har.









Christianstad – kongens by

Kristianstad kallas i Danmark för Kongens by eftersom det var kung Kristian IV som 1614 grundade Kristianstad. I Kristianstad skrivs den danske kungen alltid Christian, alltså med den danska stavningen. I olika historiska och skånska sammanhang används t.o.m. stavning Christianstad även om det officiellt numera alltid stavas med K. Faktum var att kommunen på 90-talet ville ändra stavningen till Chr- men fick avslag av regeringen Persson med motiveringen att svenska kommuners namn ska stavas på svenska.

Christian IVs monogram med C4-symbolen används ofta som en symbol för staden samtidigt som C4 används som en kortform för Kristianstad.





Vid den gamla stadsgränsen vid Hammarspynt finns förstås också C4-monogrammet:


Gamla stadsgränsen. Pyntens pumpstation i bakgrunden. (Formellt går fortfarande stadsgränsen, i betydelse tätortsgräns, här eftersom Hammarslund inte räknas in i Kristianstads tätort; notera dock att "stad" numera saknar formell definition och därmed saknar också "stadsgräns" formell betydelse).

Kommunens tekniska förvaltning heter t.ex. C4 Teknik, Energibolaget C4 Energi och elnätsbolaget C4 Elnät.










Även flera privata företag använder "C4" som en del i namnet. Några exempel:













Till och med koner föräras äran av att bära Christian IVs sigell:



Även en gymnasieskola gör sig känd genom stadens grundare: Det är här som idolvinnaren Amanda Fondell går, så det måste ju vara en bra skola...



Firsts hotell heter även det Christian IV:



Christian själv spanar ner mot Västra Boulevarden och Tivoliparken från sin position högt upp på väggen:

Till och med på Heliga trefaldighets kyrka finns C4-emblemet i dubbel upplaga, kan du se dem?:




För övrigt, lever den gamla stavningen Christianstad delvis vidare inom järnvägen där Kristianstad förkörtas Cr:




Även byggnadsstilen på många håll påminner mer om Danmark än det egentliga Sverige:


(Centralens vänthall inte olikt København H)


(Norretullsskolan)

Det danska arvet synns också på en rad andra platser i stan. Vi låter bilderna tala för sig själva:








På Stora Torg finns denna modell (en liknande över Köpenhamn finns där):








Inte Kvällsposten men...

En stad som Kristianstad har förstås även gedigna kommunikationer.

Kvar från tiden då Skåne var delat på Kristianstads län och Malmöhus län finns snabbusskonceptet Skåneexpressen vilket det nybildade Skånetrafiken tog över i slutet på 90-talet. Man kan säga att Skåneexpressen täcker upp på de linjer där järnväg saknas:
  • Kristianstad-Hörby-Malmö
  • Kristianstad-Simrishamn
  • Kristianstad-Ystad
  • Kristianstad-Broby-Osby-Älmhult

Turtätheten är ofta mycket god med timmestrafik till både Ystad, Simrishamn och Malmö. Sista turen till Malmö går på helgerna så sent som 2.00(!).

Många av bussarna i Kristianstad körs på lokalt producerad biogas som tankas vid bussdepån invid Allöverket. Bland annat körs alla stadsbussar (och en hel del regionbussar) på detta drivmedel.

Stadsbussarna har fyra linjer, alla med mycket god turtäthet (åtminstone om man räknar bort söndagar):

  1. Gamlegården-Näsby-Centralen-Skånehuset-Viby
  2. Vä-Härlöv-Vilan-Centralen-Egna hem-Österäng
  3. Söder-Centralen-Ishallen-Möllebacken
  4. Norra Åsum-Vilan-Centralen-Högskolan Kristianstad

Dessutom finns konceptet Pendeln, som bland annat kör till Åhus och Broby med god turtäthet. Därutöver finns några s.k. Regionbusslinjer. Nedan en "Pendel" till Broby.

Nästan alla bussar avgår numera utanför centralstationen så det kan bli väldigt trångt ibland, inte minst som kommunen jobbar rejält med diverse byggprojekt i närheten. De flesta torde dock se att fördelarna med att ha regionbussar, "Pendeln", Skåneexpressen, Stadsbussar, Pågatåg och Öresundståg på ett och samma ställe i stan.

När det gäller tåg finns sedan 2007 en Pågatågslinje som går till Helsingborg. Under nuvarande tidtabell krävs tyvärr byte i Hässleholm under lågtrafik, men under högtrafik avgår det ett tåg i timmen till Helsingborg. Dessa tåg körs med de gamla Pågatågen medan tågen till Malmö körs med de nya:

Pågatågen till Malmö (till höger i bild ovan) går varje timme mellan 4.06 och 0.06 (FL, 1.06). Pågatågslinjen till Malmö öppnade 2010 samtidigt som stationen i Sösdala norr om Höör öppnades.

Inuti de nya tågen visas tågens aktuella hastighet på en TV-skärm:

Det största triumfkortet för Skånetrafiken torde ändå vara Öresundstågen som går direkt till Malmö-Kastrup-Köpenhamn respektive Sölvesborg-Karlskrona varje timme från tidig morgon till sen kväll. Sista Öresundståget till Köpenhamn går t.ex. 23.24. Nedan kommer ett tåg från Köpenhamn in.

I Kristianstad delas tågen. Tre vagnar går vidare till Blekinge medan tre vagnar kopplas av på Kristianstad C och återgår till Köpenhamn knappt en timma senare. Således gäller det att sitta i rätt vagn om man ska vidare till Blekinge (eller Bromölla). Tågens delvis danska ursprung märks inte bara på formen utan också på skyltningen för cyklar.

Påpekas kan att det statliga bolaget SJ inte har någon trafik till Kristianstad alls längre. Sedan 2007 är alla tåg Skånetrafikens. Vill man åka med SJ får man ta sig till Hässleholm.

Fördelen med ett regionaliserat tågsystem är uppenbart:

  • Fasta minuttal varje timme
  • Hög turtäthet även i lågtrafik
  • Inga reduktioner under sommaren
  • Man kan alltid resa på samma biljetter vidare på stadsbussen
  • Låga biljettpriser

Ett pendlarkort som täcker in Kristianstad-Malmö kostar 1150 kr för 30 dagar och då ingår förstås buss i både Kristianstad och Malmö. Faktum är att obegränsat resande i hela Skåne ingår.

Vill man ha motsvarande i Mälardalen blir det ett helt annat pris. T.ex. kostar ett kort Uppsala-Stockholm med stadsbuss (UL)+Tåg (SJ) + tunnelbana/buss (SL) 2967 kr, d.v.s. nästan 3 ggr så mycket trots att sträckan är kortare. Fördelarna med ett sammanhållet länstrafikssystem är uppenbara.

Även stadsbussarna är påtagligt billiga i Kristianstad. Med värdekort (Jojokort) kostar en resa endast 15:20 kr.


Vill man spendera betydligt mer pengar kan man flyga. Kristianstads flygplats ligger i Everöd cirka 17 km söder om stan, längs med väg 9 till Simrishamn. Härifrån flyger Skyways 3 ggr varje vardag till Stockholm. Det kostar mellan 750 och 1800 kr, högst jämförbart med SJs snabbtåg + Öresundståg (kostar cirka från 300 kr upp mot 1850 kr).

 

Båt då? Jodå, på sommartid kan man åka med Christian IV (!) på Helge å till Åhus.

Men på detta kort från i höstas låg båten förtöjd.

Annars kan man ju göra som denna husägare: Förtöja en kanot i kanalen vid Norretullskolan: Han kan fritt ro

runt i nästan hela kanalsystemet. Vill han komma ut i Helge å krävs dock att han tar kanoten manuellt förbi Södra dämmet (se tidigare inlägg).

Det ska i princip vara seglingsbart hela vägen från Åhus genom den s.k. Graften hela vägen upp till Kristianstad. Dock krävs att seglen fälls då man ska under diverse broar.

När det gäller vägtrafik ligger Kristianstad vid E22, vägen Malmö-Karlskrona-Kalmar-Norrköping. Förbi Kristianstad byggdes en snutt motorväg på 60-talet. Denna snutt förlängdes för några år sedan ända till Fjälkinge(!) några kilometer öster om Kristianstad. I övrigt är E22 sällan motorväg, men utbyggnad är på gång. Bilden nedan är från Linderödsåsen där den skånska dimman ibland kan ställa til det.

Även i övrigt är vägarna runt Kristianstad ofta nog påtagligt smala (även riksvägarna till Österlen). Ett problem är också att snabbgående trafik ofta måste samsas med traktorer eftersom Kristianstad ligger mitt i en jordbruksregion.

Sammanfattningsvis ligger Kristianstad mycket väl till när det gäller såväl stadsbussar, olika typer av landsortsbussar samt förstås tågtrafik. Däremot finns det onekligen klara brister i det nationella vägnätet i nordöstra Skåne.


Kristianstads vattenrike

Vattenriket, som numera är ett inregistrerat varumärke, utgör de delar av Helge ås avrinningsområde som ligger inom Kristianstads kommun. Men vattenriket utgör mer en så. I detta inlägg fokuseras på de delar som utgör kärnområdet och som också ligger centralt beläget i själva Kristianstad - för vilken annan stad har väl ett träsk mitt i centrum?

Vattenrikets kärnområde utgörs av områdena kring Helge å omedelbart väster om centrala Kristianstad.


Vattenrikets kärnområde - ett våtmarksområde med åfåror



Närheten till stadens absoluta centrum är slående.


Biologiskt är Vattenriket ett högintressant område för både botaniker och zoologer.

I vattenrikets kärnområde finns t.ex. den annars mycket sällsynta korgblommiga växten Senecio paludosus - gullstånds på svenska.


Gullstånds i Vattenriket.


Kristianstad är också ett eldorado för fågelskådare. T.ex. sägs att man kan se havsörn flyga över gågatorna
På Vattenrikets hemsida kan man följa ett pilgrimsfalkspar online.

För att föra naturen till allmänheten och tvärtom har Kristianstads kommun byggt ett Naturum. Byggnaden kallades av arkitekten "Redet i vassen". Det är nog ett ganska passande namn eftersom Naturumet smälter in rätt väl i våtmarken:


Naturum - Redet i vassen


Naturumet blev Sveriges mest besökta Naturum under 2011 och innehåller flera utställningar, ett mysigt café en mindre shop och snygga toaletter. Utanför finns också en mindre amfiteater med en konstgjord sjö i mitten.

Från Barbacka finns det en mysig gångväg som i ordningsställdes 1993. På sommaren (med lågvatten) ser det ut så här:


Vattenstånd +0.6 m.


När det är högvatten (ofta på vintern) står vattnet omkring en meter högre och björkstammarna står likt öar i vattnet.

Spången ovan kan till och med bli dränkt när det är högvatten såsom på denna bild från januari 2012:


Jan 2012. Vattenstånd +1.3 m.


Högvatten innebär att stora areal kan överstämmas vid Isternäset nordväst om centrum, såsom framgår av nedanstående bilder:


Isternäset.



Här är det torrt vid lågvatten. Marken används på sommaren som betesmark för kor.
Bakom/under vallen går genomfartsvägen Härlövsängaleden som byggdes 1989.

Söder om Kristianstad ligger Hammarsjön eller Helge sjö som den logiskt nog kallades förr. Det är ingen vanlig sjö. Snarare är det en "permanent översvämning" av Helge å. Således är Hammarsjön endast någon meter eller så djup (men varierar förstås beroende på vattenståndet i Helge å). I någon mån utgör också Hammarsjön en havsvik eftersom saltvatten någon eller några gånger per år tränger in så långt som till Hammarsjön. Det medför speciella krav på de organismer som lever i sjön.


Hammarsjön sedd från Hammarslundsvallen i oktober 2011.


Vid högvattnet i jan 2012 översvämmades gångvägen vid Hammarsjövallen.

Eftersom Kristianstad ligger är en med svenska mått mycket lågt belägenstad (på mellan -2.4 m och ca +5 meter) krävs att kommunen håller koll på vattenståndet. För detta använder man ett system kallat Floodwatch som även det finns online. Där prognostiseras vattenståndet cirka en vecka framåt.

Kommunen har det senaste decenniet lagt ner ett mycket digert arbete inte bara på att kraftigt förstärka Hammarlundsvallen, utan även att bygga en rad andra vallar och pumpstationer för att hålla Kristianstad säkert även vid högvatten.

Dagvatten öster om Helge å måste alltid pumpas upp eftersom det går via Stordiket som ligger på -3 m. Dagvatten väster om Helge å måste alltid pumpas upp (gäller söder om motorvägen) och framförallt vid högvatten (gäller norr om motorvägen).




Idag handlade det mycket om vatten. I nästa inlägg beskrivs inte hur vatten kommer till Kristianstad utan hur människor gör det.






Kristianstad - Sveriges Atlantis

Kristianstads kommun skulle kunna använda följande slogan:

Vill du bo vid havet, välj i Åhus,
vill du bo under havet, välj Kristianstad.

Kristianstad är Sveriges enda stad som till en ganska stor del ligger belägen under havsytans nivå. T.ex. finns följande inrättningar helt eller delvis under havsytans nivå:
  • Reningsverket
  • Centralsjukhuset CSK
  • Björkets förskola
  • Österängsgymnasiet
  • stadsdelen Österäng med bl.a. förskolor och kyrka
  • en golfbana och viktigare
  • räddningstjänsten
  • ICA Maxi
  • Statoil etc etc
  • vissa delar av Kulltorp och Egna hem

Hur kunde det bli så här? Inga delar av Sverige ligger ju naturligt under havsytan.

På 1860-talet byggde man under engelsmannen Millers ledning en vall tvärsöver från Udden till Hammarspynt. Detta för att torrlägga Nosabysjön (även kallad Nosabyviken) som sträckte sig från nuvarande Hammarslundsvallen upp till Nosaby, ungefär. Det var en rätt stor sjö som med stor möda torrlades. Ofta hade man på 1800-talet genomfört sjösänkningar genom ändringar i vattenföringen, men eftersom Nosabysjöns botten låg cirka 2 meter under havsytan fungerade inte den metoden, utan man fick valla in och aktivt pumpa ut vattnet. Nedanstående s.k. Arkimedesskruv användes under 1870-talet:

 

Sveriges längsta och viktigaste vall

Skruven finns utställd intill den stora, drygt 2 kilometer långa Hammarslundsvallen som idag skyddar de östra delarna av Kristianstad från att dränkas av Hammarsjöns vattenmassor. Bilden nedan visar vallen, som förstärktes avsevärt 2002 då det sägs att Kristianstad var nära att dränkas då den gamla vallen inte var tillräckligt säker.


Vid Hammarslundsvallen finns också Pyntens pumpstation där vattnet från Stordiket pumpas upp i Hammarsjön. Nivåskillnaden är mer än 3 meter. Varje dygn pumpar pumpstationen omkring 200 000 000 liter vatten från diket upp i sjön. Pumpstationen skyddas med hjälp av både staket och ett omfattande elstängsel, då den är mycket viktig för att hålla Kristianstad beboeligt.

Pyntens pumpstation - vattnet nedanför är Stordiket (cirka -3 m), i bakgrunden skymtar Hammarlundsvallen. Man ser inte Hammarsjön i bakgrunden - helt enkelt eftersom jag står 2-3 meter under sjöns yta.

Det utpumpade vattnet knappt fyra meter över Stordikets yta.

 

Stordiket

Stordiket är viktigt det också. Här rinner allt renat avloppsvatten från reningsverket och en hel del annat vatten från de torrlagda områdena (och vissa kringliggande områden).

Stordiket (egentligen snarare en kanal) norr om Pyntens pumpstation. Lastbilen kör på E22.


Lite längre norrut delar sig diket. Delen hitom kommer från Ishallen och delen som går in under bron kommer från reningsverket.

Där de båda flöda rinner samman sker det en kemisk reaktion där fällningar uppstår. Vattnet med fällningarna (det vita) kommer från Ishalls-området och det bruna vattnet kommer från reningsverket.


Fortsättningen norrut mot Ishallen. Notera hur platt landskapet är. Det vittnar om att det är en gammal sjöbotten. Alla områden runt om ligger högre.

Uppe vid Österäng har diket smalnat av betydligt då tillrinningsvolymen blivit mindre.

Uppe vid Ishallen ser Stordiket verkligen ut som just ett dike!

 

Lägsta punkten

Sveriges erkänt lägst belägna punkt finns i det invallade området och mättes för tjugo år sedan upp till -2.41 m.

Sveriges lägsta punkt -2.41 m.

 

En polder

Området i Kristianstad som ligger under havsytan är per definition en polder - ett invallat och torrlagt område. Ett av få sådana i Sverige. Ett tränat öga kan se att det är ett torrlagt område på sex sätt:

  1. Området är väldigt platt.
  2. Alla områden runt om ligger högre.
  3. Sjöutsikt saknas alltid (trots att en stor sjö ligger nära).
  4. Ett välförgrenat sätt av diken dränerar området.
  5. Trots dräneringen är ofta marken fuktig då grundvattnet ligger högt.
  6. Vegetationen (den naturliga) är av en ung successionstyp: Björk (Betula sp.) och viden/sälg (Salix sp.) dominerar. Det finns även inslag av idegran (Taxus baccata), tysklönn (Acer pseudoplatanus), fläder (Sambucus nigra) m fl trädslag. Däremot finns så gott som ingen bok (Fagus sylvatica) eller avenbok (Carpinus betulus) trots att vi är i Skåne.

Ett stort och omtyckt rekreationsområde heter passande nog Björket:

Björket den 25(!) oktober 2011.


Ishallen i norra Björket är Sveriges enda hockeyarena under havsytan!

 

 

Österäng - stadsdelen under havet

Stadsdelen Österäng byggdes på 70-talet på den gamla sjöbottnen trots svåra markförhållanden. Idag har den rustats upp rejält och är kanske ett av de modernaste i stan:

Ett 70-tals loftgångshus som rustats upp rejält och försetts med ett mindre solkraftverk.

 

Engelska kanalen (Råbelövskanalen)

Norr om de torrlagda områdena rinner den s.k. Engelska kanalen formellt kallad Rådelövskanalen. Denna omleder det vatten som tidigare rann direkt ut i norra änden av Nosabysjön. Genom att istället omleda vattnet slipper man den besvärliga situationen att det först rinner ner i Stordiket och sedan får pumpas 3-4 meter upp i Hammarsjön.

 

Växten smålånke (Callitriche palustris) växer busklikt i ån. Även gräsanden älskar ån.

 

Som regel kan kanalens vatten rinna ut med självfall vid det s.k. Södra dämmet. Men, vid högvatten i Helge å (högre än 0.8 meter över havet), måste även vattnet i kanalen aktivt pumpas ut.

Helge å vid högvatten (+1.3 möh) och Råbelövskanalen (ca 0.9 möh) till höger.

 

Vattnet från kanalen pumpas ut i Helge å.

 

Om man inte hade dämmet skulle Kristianstad kunna dränkas bakifrån genom att Helge ås vatten (vid högvatten) skulle rinna baklänges in i kanalen.

Man kan alltså på goda grunder säga att i Kristianstad har man omvänd vattenkraft. I övriga Sverige använder man ju vattnets potentiella energi för att skapa elektrisk energi (vattenkraftverk). Här i Kristianstad använder man istället elektrisk energi för att pumpa upp vatten till Helge å och Hammarsjön.

Kristianstads kommuns tekniska division, C4 Teknik, är nästan en kommun i kommunen. De ansvarar bl.a. för det digra arbetet att hålla alla pumpstationer i topptrim året runt, dygnet runt samt att sköta alla diken (vassröjning, slamtagning), samt sköta alla vallar. Viktigast är förstås Hammarslundsvallen. Här finns ett mycket stort antal mätpunkter där gubbarna på C4 Teknik kan läsa av hur vallen rör sig. Alla dessa uppgifter saknar  motsvarighet i alla andra svenska kommuner (Sölvesborg delvis undantaget). Läs mer på deras hemsida.

Man hade tänkt torrlägga hela Hammarsjön och Araslövsjön för att utvinna jordbruksmark, men det visade sig snart att det var ett tillräckligt komplicerat projekt att torrlägga Nosabysjön. Resterande delar är idag biologiskt mycket värdefulla delar i Kristianstads Vattenrike. Mer om Vattenriket i nästa avsnitt.

 

 


Christian IVs Christianstad

Kristianstad är en fantastisk stad. Få städer har ett lika mysigt och klassiskt centrum - och få städer har en så spännande historia och så vackra omgivningar. Inga andra svenska eller danska städer torde ha ett träsk mitt i centrum (Vattenriket).

Staden grundades av kung Christian IV 1614 på den tiden som Skåne var danskt. Än idag vimlar det om anknytningar till kung Christian över allt i Christianstad (kommunpolitikerna ville faktiskt ändra tillbaka till den gamla danska stavningen med Ch så sent som på 90-talet men fick nej av Sveriges regering).


Stadens symbol och kung Christians monogram - här i penséer mitt i
stan.


Stora torg. Notera monogrammet i stadens blå flagga.

Lilla torg. Stadens mysigaste torg. Här bedrivs ofta torghandel. Huset
där Handelsbanken nu huserar tillhörde tidigare Skånska banken.


Hotell Christian IV. Kranen jobbar med grannkvarteret som också heter
Christian IV. Där ska stadens nya rådhus byggas.



Heliga trefaldighets kyrka.


Till och med sight-seing-båten bär namn av kung Christian IV.


Mitt i stan, mellan centrum och Helge å, ligger oasen Tivoliparken.


Öster om centrum (i stadsdelen Österäng) finns nedanstående monument som sägs visa det "svensk-danska samarbetet" som ledde till att Kristianstad byggdes. Notera Christianstads symbol - Christian IVs monogram i mitten:



Texten på ena änden lyder:

Vi har varit inne i Skåne och till största delen avbränt så att [...] staden Vä uti aska och hava intet motsånd haft utan grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja. Gustaf (IV) Adolf 1612.

På den andra sidan berättas om det danska motdraget: Först skal Væ borgare naar de hafve afhöstet den gröde som nu er i jorden icke mere plöige och saa udi Væ jordar. Christian (IV) 1614.

Den gamla staden Väs invånare fick alltså ta sitt pick och pack och flytta till den nyanlagda staden Christianstad belägen på halvön Allön mellan Helge ås träskmarker i väster och Nosabysjön i Öster. Även i norr var det träskmarker och i söder låg vad som idag kallas Hammarsjön. På så sätt skulle danskarna kunna försvara Christianstad mot anfallande svenskar. Ett omfattande system av vallgravar byggdes också. Dessa fylldes först igen på 1800-talet.

Vä är idag en småort strax utanför Kristianstad. I allt väsentligt fungerar den som en förort eller rent av stadsdel i Kristianstad. Stadsbussarnas linje 2 vänder här. Nedan visas en gammal ruin i Vä.


Kristianstad är idag en flerkärning tätort. Kommunen har cirka 80 000 invånare medan själva tätorten endast har runt 35 000 invånare. Det beror delvis på att de-facto-stadsdelarna Hammar, Hammarslund, Viby, Vä och Norra Åsum räknas som egna tätorter. Själva centralorten har haft svårt att expandera eftersom de vidsträckta våtmarkerna och sjöarna satt sin naturliga begränsning; om hur man tacklat detta återkommer vi till i nästa inlägg.

RSS 2.0