Liv i Björket

Björket är ett omtyckt skogs- och rekreationsområde som ligger på det invallade området. Marknivån i Björket ligger ofta på -1 (norra) till -2 (södra delarna) meter.



Ursprungligen användes de invallade områdena för odling av gräs. Efterhand vandrade s.k. tidiga arter av träd in (björk, al, asp, sälg). Dessa har kompletterats med viss plantering av träd.

Övriga vanliga lövträd är:
  • Björk (Betula pubescens och B. pendula)
  • Sälg (Salix caprea)
  • Klibbal (Alnus glutinosa)
  • Asp (Populus tremula)
  • Tysklönn (Acer pseudoplatanus)
  • Rönn (Sorbus aucuparia)
  • Alm (Ulmus glabra)
  • Fågelbär (Prunus avium)

 

björk i full blom (23 apr)


På denna bild ses bl.a. björk och fågelbär.

På sina håll kantas björkarna av gran. Några maskrosor lyser upp stigkanten.

 

Främst skymtar tysklönnen som blivit mycket vanlig i Kristianstad.

Ett ovanligt inslag är järnek (Ilex aquifolium), som verkar växa vild mitt i björket och växer uppseende genom att vara vintergrön.

Det finns också rikligt inslag av idegran (Taxus baccata) och även visst inslag av gran (Picea abies) samt ännu färre tallar (Pinus sylvestris). Det finns även bestånd av planterade lärkar (Larix europaeus). Bok och avenbok, däremot, saknas i princip helt.


Ett bestånd av lärkar, som inte alls är döda utan fäller sina barr på vintern,
i likhet med lövträden.


Denna lärk har ett stamskott med tidigt utslagna barr. Känner man på
dem märker man att de är synnerligen mjuka.

Lämnar vi trädskiktet och kikar på buskskiktet domineras detta av måbär (Ribes alpinum) och, lite högre, fläder (Sambucus nigra), hassel (Corylus avelana) och hägg (Prunus padus).


Måbär.


Hägg.

 

Hassel

När vi kommer till fältskiktet så finns det rikligt av följande arter i Björket (sett på vårkanten):

  • Svalört (Ranunculus ficaria)
  • Vitsippa (Anemone nemorosa)
  • Blåsippa (Hepatica nobilis)
  • Kirskål (Aegopodium podagraria)*
  • Brännässla (Urtica dioica)*
  • Luktviol (Viola odorata)
  • Harsyra (Oxalis acetosella)
  • Hundkäx (Anthriscus sylvestris)
  • Maskros (Taraxacum sp.)
  • ...samt olika gräs (Poaceae)

* Dessa är starkt kvävegynnade.


Svalört.


Blåsippa.


Vitsippor.


harsyra

hundkäx


luktviol



Kirskål och brännässla.

Det är ingen slump att kirskålen och brännässlan ovan växer just där de gör. Se på nedanstående bild:


Här har kommunen rensat Stordiket på sediment. I dessa upplagda sediment
stortrivs de starkt kvävegynnade arterna brännässla och kirskål.

Tidigare gick ju avloppsvatten från Näsby orenat i Stordiket. Men mer betydelsefullt är att Stordiket fortfarande avvattnar ett stort område (bland annat Näsby) och viss åkermark i närheten. Således kommer det fortfarande närsalter i diket även om det inte kommer något direkt avloppsvatten längre. Således blir sedimentet alltjämt mycket näringsrikt. Det är förklaringen till att de kvävegynnade arterna stortrivs på sedimentbankarna.

Nära betyggelse finns även inslag av Mahonia och Scilla.


Mahonia.

När det gäller djurlivet dominerar människan (Homo sapiens) i alla fall när det gäller ryggradsdjuren. Men det finns också ganska rikligt med fåglar och ekorrar (Sciurus vulgaris).



Kråka (Corvus corone)


Duvor (
Columba livia)

Koltrast (Tardus merula)


Ekorre.

I nästa blogginlägg lämnar vi Kristianstad och åker till Forsakar utanför Degeberga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0