sekristianstad

Kristianstads kommun skulle kunna använda följande slogan:

Vill du bo vid havet, välj i Åhus,
vill du bo under havet, välj Kristianstad.

Kristianstad är Sveriges enda stad som till en ganska stor del ligger belägen under havsytans nivå. T.ex. finns följande inrättningar helt eller delvis under havsytans nivå:

• Reningsverket
• Centralsjukhuset CSK
• Björkets förskola
• Österängsgymnasiet
• stadsdelen Österäng med bl.a. förskolor och kyrka
• en golfbana och viktigare
• räddningstjänsten
• ICA Maxi
• Statoil etc etc
• vissa delar av Kulltorp och Egna hem

Hur kunde det bli så här? Inga delar av Sverige ligger ju naturligt under havsytan.

På 1860-talet byggde man under engelsmannen Millers ledning en vall tvärsöver från Udden till Hammarspynt. Detta för att torrlägga Nosabysjön (även kallad Nosabyviken) som sträckte sig från nuvarande Hammarslundsvallen upp till Nosaby, ungefär. Det var en rätt stor sjö som med stor möda torrlades. Ofta hade man på 1800-talet genomfört sjösänkningar genom ändringar i vattenföringen, men eftersom Nosabysjöns botten låg cirka 2 meter under havsytan fungerade inte den metoden, utan man fick valla in och aktivt pumpa ut vattnet. Nedanstående s.k. Arkimedesskruv användes under 1870-talet:

 

Sveriges längsta och viktigaste vall

Skruven finns utställd intill den stora, drygt 2 kilometer långa Hammarslundsvallen som idag skyddar de östra delarna av Kristianstad från att dränkas av Hammarsjöns vattenmassor. Bilden nedan visar vallen, som förstärktes avsevärt 2002 då det sägs att Kristianstad var nära att dränkas då den gamla vallen inte var tillräckligt säker.

Vid Hammarslundsvallen finns också Pyntens pumpstation där vattnet från Stordiket pumpas upp i Hammarsjön. Nivåskillnaden är mer än 3 meter. Varje dygn pumpar pumpstationen omkring 200 000 000 liter vatten från diket upp i sjön. Pumpstationen skyddas med hjälp av både staket och ett omfattande elstängsel, då den är mycket viktig för att hålla Kristianstad beboeligt.

Pyntens pumpstation - vattnet nedanför är Stordiket (cirka -3 m), i bakgrunden skymtar Hammarlundsvallen. Man ser inte Hammarsjön i bakgrunden - helt enkelt eftersom jag står 2-3 meter under sjöns yta.

Det utpumpade vattnet knappt fyra meter över Stordikets yta.

 

Stordiket

Stordiket är viktigt det också. Här rinner allt renat avloppsvatten från reningsverket och en hel del annat vatten från de torrlagda områdena (och vissa kringliggande områden).

Stordiket (egentligen snarare en kanal) norr om Pyntens pumpstation. Lastbilen kör på E22.

Lite längre norrut delar sig diket. Delen hitom kommer från Ishallen och delen som går in under bron kommer från reningsverket.

Där de båda flöda rinner samman sker det en kemisk reaktion där fällningar uppstår. Vattnet med fällningarna (det vita) kommer från Ishalls-området och det bruna vattnet kommer från reningsverket.

Fortsättningen norrut mot Ishallen. Notera hur platt landskapet är. Det vittnar om att det är en gammal sjöbotten. Alla områden runt om ligger högre.

Uppe vid Österäng har diket smalnat av betydligt då tillrinningsvolymen blivit mindre.

Uppe vid Ishallen ser Stordiket verkligen ut som just ett dike!

 

Lägsta punkten

Sveriges erkänt lägst belägna punkt finns i det invallade området och mättes för tjugo år sedan upp till -2.41 m.

Sveriges lägsta punkt -2.41 m.

 

En polder

Området i Kristianstad som ligger under havsytan är per definition en polder - ett invallat och torrlagt område. Ett av få sådana i Sverige. Ett tränat öga kan se att det är ett torrlagt område på sex sätt:

1. Området är väldigt platt.
2. Alla områden runt om ligger högre.
3. Sjöutsikt saknas alltid (trots att en stor sjö ligger nära).
4. Ett välförgrenat sätt av diken dränerar området.
5. Trots dräneringen är ofta marken fuktig då grundvattnet ligger högt.
6. Vegetationen (den naturliga) är av en ung successionstyp: Björk (Betula sp.) och viden/sälg (Salix sp.) dominerar. Det finns även inslag av idegran (Taxus baccata), tysklönn (Acer pseudoplatanus), fläder (Sambucus nigra) m fl trädslag. Däremot finns så gott som ingen bok (Fagus sylvatica) eller avenbok (Carpinus betulus) trots att vi är i Skåne.

Ett stort och omtyckt rekreationsområde heter passande nog Björket:

Björket den 25(!) oktober 2011.

Ishallen i norra Björket är Sveriges enda hockeyarena under havsytan!

 

 

Österäng - stadsdelen under havet

Stadsdelen Österäng byggdes på 70-talet på den gamla sjöbottnen trots svåra markförhållanden. Idag har den rustats upp rejält och är kanske ett av de modernaste i stan:

Ett 70-tals loftgångshus som rustats upp rejält och försetts med ett mindre solkraftverk.

 

Engelska kanalen (Råbelövskanalen)

Norr om de torrlagda områdena rinner den s.k. Engelska kanalen formellt kallad Rådelövskanalen. Denna omleder det vatten som tidigare rann direkt ut i norra änden av Nosabysjön. Genom att istället omleda vattnet slipper man den besvärliga situationen att det först rinner ner i Stordiket och sedan får pumpas 3-4 meter upp i Hammarsjön.

 

Växten smålånke (Callitriche palustris) växer busklikt i ån. Även gräsanden älskar ån.

 

Som regel kan kanalens vatten rinna ut med självfall vid det s.k. Södra dämmet. Men, vid högvatten i Helge å (högre än 0.8 meter över havet), måste även vattnet i kanalen aktivt pumpas ut.

Helge å vid högvatten (+1.3 möh) och Råbelövskanalen (ca 0.9 möh) till höger.

 

Vattnet från kanalen pumpas ut i Helge å.

 

Om man inte hade dämmet skulle Kristianstad kunna dränkas bakifrån genom att Helge ås vatten (vid högvatten) skulle rinna baklänges in i kanalen.

Man kan alltså på goda grunder säga att i Kristianstad har man omvänd vattenkraft. I övriga Sverige använder man ju vattnets potentiella energi för att skapa elektrisk energi (vattenkraftverk). Här i Kristianstad använder man istället elektrisk energi för att pumpa upp vatten till Helge å och Hammarsjön.

Kristianstads kommuns tekniska division, C4 Teknik, är nästan en kommun i kommunen. De ansvarar bl.a. för det digra arbetet att hålla alla pumpstationer i topptrim året runt, dygnet runt samt att sköta alla diken (vassröjning, slamtagning), samt sköta alla vallar. Viktigast är förstås Hammarslundsvallen. Här finns ett mycket stort antal mätpunkter där gubbarna på C4 Teknik kan läsa av hur vallen rör sig. Alla dessa uppgifter saknar  motsvarighet i alla andra svenska kommuner (Sölvesborg delvis undantaget). Läs mer på deras hemsida.

Man hade tänkt torrlägga hela Hammarsjön och Araslövsjön för att utvinna jordbruksmark, men det visade sig snart att det var ett tillräckligt komplicerat projekt att torrlägga Nosabysjön. Resterande delar är idag biologiskt mycket värdefulla delar i Kristianstads Vattenrike. Mer om Vattenriket i nästa avsnitt.