Stordiket - den andra kanalen
I Kristianstad finns det inte bara ett kanalsystem. Det finns ett helt annat system av dräneringskanaler - eller diken om man så vill. Ett "dike" innebär dock för de flesta svenskar det som finns i kanten av vägar snarare än dräneringskanaler som ofta är flera meter breda. Eftersom det i Kristianstad finns både en hög kanal (+0.8 m) och dräneringskanaler (ca -3.3 m) används alltid begreppet "dike" om de senare.
Såsom namnet antyder är Stordiket det största av dikena. Det fyller funktionen att alltid utgöra den lägsta punkten inom det utdikade området så att vattnet alltid rinner ner i detta dike och därefter kan pumpas upp vid Pyntens pumpstion där vattnet lyfts upp cirka 4 meter innan det når Hammarsjön.
Alla invallade områden (förutom poldrar i sjöar) har både dräneringskanaler (ofta centralt i området) och omledande kanaler (för att inte behöva pumpa vatten som hade kunnat ta sig runt).
Vi börjar vid Pyntens pumpstation. Den är livsviktig för stadens överlevnad. Därefter är anläggningen skyddad med både högt staket och ett omfattande elstängsel.
Stordiket strax norr om Pynten. E22 i bakgrunden. Detta är något helt annat
än ett dike i vanlig svensk mening!
E22 passerar Stordiket i närheten av lägsta punkten.
Strax norr om Sveriges lägsta punkt (-2.41 m) förgrenas Stordiket i två delar. Den ena rinner från Reningsverket medan den andra grenen är fortsättningen på det klassiska Stordiket.
Sammansmältningen av de två viktigaste delarna av Stordiket. Det mörka,
basiska, vattnet till höger kommer från reningsverket. Det är basiskt
på grund av de olika reningsstegen. Även om det förstås är renat luktar det
inte så gott. Vattnet till vänster är surare och kommer norrifrån (jmf kartan).
När lösta metallsalter i dikesvattnet möter det basiska vattnet från renings-
verket bildas det rikligt med vitgrumliga fällningar.
Stordiket med utloppet från reningsverket till höger under bron. Innan
reningsverket byggdes på 60-talet gick Stordiket rakt fram (utan att
göra kröken till vänster). Längre tillbaks gick avloppsvatten orenat i
diket hela vägen från Näsby och ner till Hammarspynt (idag: Pynten).
Stordiket väster om Hammar.
På vissa av bilderna (såsom ovan) ses tydligt att vi står på en gammal
sjöbotten:
1) Dräneringskanal (dike)
2) Mycket platt landskap
3) Alla omgivande områden ligger högre
4) Tidig växtsuccession (dominans av oädla trädslag som björk, asp, al och sälg, helt utan bokar)
5) Man kan aldrig se någon sjö eftersom man är lägre än sjöns yta (ses ej ovan)
Även änder finns i Stordiket, men betydligt färre än i Kanalen. Intressant är
att hannar dominerar, kanske för att växtligheten är betydligt sämre i Stor-
diket jämfört med Kanalen. Mindre växtlighet innebär mindre föda både
direkt och indirekt.
Vid Österäng gör Stordiket en mycket tvär krök. Den del som fortsätter
"rakt bakåt" är övertäckt. Stordikets krök är betydligt äldre än byggandet
av Österäng på 70-talet.
Stordiket vid Österäng. Visst finns en påfallande likhet med Holland!?
Stordiket vid Österäng. Till vänster ligger Österängsgymnasiet.
Därefter kommer vi till skogs- och rekreationsområdet Björket, som genom-
korsas av Stordiket. Huset i bakgrunden är Österängsgymnasiet.
Stordiket åt andra hållet. Några nybyggda hus i bakgrunden.
Stordiket söder om Ishallen. Se hur mycket mindre diket är nu
jämfört med nere vid Pynten!
Just under Ishallen samt tiotalmeter på vardera sidan är diket kulverterat.
Norr om Ishallen är Stordiket åter under bar himmel.
Längre än så här kommer vi inte... Strax nordost om Ishallen kommer vi
till en punkt där Stordikets vatten rinner ut från en trumma.
Enligt Skånekartan från 30-talet verkar Stordiket på den tiden (1938-1947) relativt nyligen ha övertäckts norr om vad som nu är Ishallen (på samma plats som bilden ovan togs). På kartan ser det om som att diket utgick från någonstans i Näsby och ungefär följde nuvarande Tegelbruksvägen. Det är mycket möjligt att diket i täckt form följer samma sträckning idag. Enligt uppgift från C4 Teknik avvattnas ännu en mycket stor del av Näsby genom Stordiket.
Såsom namnet antyder är Stordiket det största av dikena. Det fyller funktionen att alltid utgöra den lägsta punkten inom det utdikade området så att vattnet alltid rinner ner i detta dike och därefter kan pumpas upp vid Pyntens pumpstion där vattnet lyfts upp cirka 4 meter innan det når Hammarsjön.
Alla invallade områden (förutom poldrar i sjöar) har både dräneringskanaler (ofta centralt i området) och omledande kanaler (för att inte behöva pumpa vatten som hade kunnat ta sig runt).
Vi börjar vid Pyntens pumpstation. Den är livsviktig för stadens överlevnad. Därefter är anläggningen skyddad med både högt staket och ett omfattande elstängsel.
Stordiket strax norr om Pynten. E22 i bakgrunden. Detta är något helt annat
än ett dike i vanlig svensk mening!
E22 passerar Stordiket i närheten av lägsta punkten.
Strax norr om Sveriges lägsta punkt (-2.41 m) förgrenas Stordiket i två delar. Den ena rinner från Reningsverket medan den andra grenen är fortsättningen på det klassiska Stordiket.
Sammansmältningen av de två viktigaste delarna av Stordiket. Det mörka,
basiska, vattnet till höger kommer från reningsverket. Det är basiskt
på grund av de olika reningsstegen. Även om det förstås är renat luktar det
inte så gott. Vattnet till vänster är surare och kommer norrifrån (jmf kartan).
När lösta metallsalter i dikesvattnet möter det basiska vattnet från renings-
verket bildas det rikligt med vitgrumliga fällningar.
Stordiket med utloppet från reningsverket till höger under bron. Innan
reningsverket byggdes på 60-talet gick Stordiket rakt fram (utan att
göra kröken till vänster). Längre tillbaks gick avloppsvatten orenat i
diket hela vägen från Näsby och ner till Hammarspynt (idag: Pynten).
Stordiket väster om Hammar.
På vissa av bilderna (såsom ovan) ses tydligt att vi står på en gammal
sjöbotten:
1) Dräneringskanal (dike)
2) Mycket platt landskap
3) Alla omgivande områden ligger högre
4) Tidig växtsuccession (dominans av oädla trädslag som björk, asp, al och sälg, helt utan bokar)
5) Man kan aldrig se någon sjö eftersom man är lägre än sjöns yta (ses ej ovan)
Även änder finns i Stordiket, men betydligt färre än i Kanalen. Intressant är
att hannar dominerar, kanske för att växtligheten är betydligt sämre i Stor-
diket jämfört med Kanalen. Mindre växtlighet innebär mindre föda både
direkt och indirekt.
Vid Österäng gör Stordiket en mycket tvär krök. Den del som fortsätter
"rakt bakåt" är övertäckt. Stordikets krök är betydligt äldre än byggandet
av Österäng på 70-talet.
Stordiket vid Österäng. Visst finns en påfallande likhet med Holland!?
Stordiket vid Österäng. Till vänster ligger Österängsgymnasiet.
Därefter kommer vi till skogs- och rekreationsområdet Björket, som genom-
korsas av Stordiket. Huset i bakgrunden är Österängsgymnasiet.
Stordiket åt andra hållet. Några nybyggda hus i bakgrunden.
Stordiket söder om Ishallen. Se hur mycket mindre diket är nu
jämfört med nere vid Pynten!
Just under Ishallen samt tiotalmeter på vardera sidan är diket kulverterat.
Norr om Ishallen är Stordiket åter under bar himmel.
Längre än så här kommer vi inte... Strax nordost om Ishallen kommer vi
till en punkt där Stordikets vatten rinner ut från en trumma.
Enligt Skånekartan från 30-talet verkar Stordiket på den tiden (1938-1947) relativt nyligen ha övertäckts norr om vad som nu är Ishallen (på samma plats som bilden ovan togs). På kartan ser det om som att diket utgick från någonstans i Näsby och ungefär följde nuvarande Tegelbruksvägen. Det är mycket möjligt att diket i täckt form följer samma sträckning idag. Enligt uppgift från C4 Teknik avvattnas ännu en mycket stor del av Näsby genom Stordiket.
Kommentarer
Trackback
